Takanslutningen är det moment som de flesta har respekt för. Med rätta, för här flyter 230 volt. Men det är också det mest standardiserade steget av alla: tre ledare kommer ut ur taket, tre ledare går in i lampan, och färgerna säger dig vad som hör vart. Om du efter läsningen inte känner dig säker, låt en elektriker göra det – det kostar 40 till 80 euro och är väl investerade pengar. Det som står här ersätter ingen utbildning utan förklarar vad som händer.
Innan du börjar: bryt strömmen och kontrollera
Slå av rummets strömkrets i elcentralen (dvärgbrytaren nedåt), dessutom jordfelsbrytaren om du inte är säker på vilken strömkrets det är. Kontrollera sedan vid takuttaget med en tvåpolig spänningsprovare (ingen polsökare i skruvmejselform, de är opålitliga) att det inte finns spänning mellan något ledarpar. Först då arbetar du vidare. En lapp på elcentralen förhindrar att någon under tiden ”bara” slår på ljuset igen.
Ledarna från taket
Enligt gällande färgkodning: brun eller svart = L (fasledare, ”fas”), blå = N (neutralledare), grön-gul = PE (skyddsledare). I äldre hus kan även grå eller röd förekomma som L och svart som N – i sådana fall arbetar du inte vidare utan mätinstrument. Kommer det fem ledare ur taket är lampan ansluten via två strömbrytare eller en seriekoppling: då finns två brutna L-ledare, och du bestämmer om båda ska gå till en lampa (då tänds den med båda strömbrytarna) eller bara en.
Takkoppen
En bra takkopp har tre delar: en takplatta (skruvas fast i taket eller hängs över den befintliga upphängningen), en kopplingsklämma (skruvplint eller snabbkoppling, minst 3-polig) och kåpan som döljer allt. Till det dragavlastningen som textilsladden löper genom: Den bär lampans vikt så att den inte drar i klämmorna. Utan åtdragen dragavlastning kan sladden lossna under månaderna – det är den vanligaste orsaken till glappkontakt i egenbyggda lampor.
Koppla in
Montera takplattan. För lampans textilsladd genom täckkåpan och sedan genom dragavlastningen, låt ungefär 15 cm sticka ut. Skala av 8 cm av manteln och skala varje ledare 8 mm (vid instickklämmor 10 till 11 mm, det står på klämman). Koppla sedan: L från taket till L på lampan, N till N, PE till PE. Med en 2-ledad textilsladd (2x0,75) finns ingen PE på lampan; skyddsledaren från taket sätts då i en ledig klämma och förblir isolerad – klipp aldrig bara av den och låt den aldrig ligga fri. Med takkoppar och lamphållare i metall behöver du en 3-ledad kabel och kopplar igenom PE.
Dra åt dragavlastningen, dra lätt i sladden: den får inte röra sig. Skjut upp kåpan och fixera den.
Tända
Skruva i ljuskällan, slå på säkringen igen, tryck på strömbrytaren. Lyser det är allt i ordning. Löser säkringen eller jordfelsbrytaren ut sticker oftast en kardel ut vid sidan av plinten (kortslutning) eller så har N och PE förväxlats – bryt strömmen, skruva isär, kontrollera.
Vad elektrikern gör annorlunda
Inte mycket, men mer noggrant: Hen kontrollerar dragfastheten i varje klämma, ser till att ingen enskild kardel från en fintrådig ledare ligger bredvid klämman (textilsladdar är fintrådiga – ändhylsor är den rena lösningen, en tång för ändhylsor kostar 15 euro) och mäter skyddsledaren efter monteringen. Det lönar sig för lampor med mycket metall och för gamla elinstallationer.
Om du hellre bara vill ansluta taksladden: Varje design i konfiguratorn kan beställas ”färdigmonterad” – då kommer lampan kopplad och testad, och i taket återstår bara steget från avsnittet ”Koppla in”.